El jardin och bananplantage

Denna vecka har vi flängt fram och tillbaka. Efter Manuel Antonio var vi hemma en dag, besökte Casa Abierta, forskolan har. Barnen är helt underbart söta!
I fredags akte vi till Sarapiqui, eller rattare sagt till El jardin som ligger 2 mil utanfor sarapiqui. Vi akte taxi pa en bumpig grusvag mellan bananfalt som strackte sig sa langt man kunde se. Innan vi kom till falten hade vi fonstren nere, men sen sa taxichaufforen till att vi skulle veva upp fonstren, pga lukten fran besprutningen.
Under helgen bodde vi i en familj med 3 generationer dar alla vuxna i familjen, och aven samhallet, jobbade pa antingen banan- eller ananasplantagen. Vi fick berattat for oss om omstandigheterna att jobba pa plantagen. De tjanar ungefar 9 kr/timme, otroligt manga blir sterila pga. besprutningen som anvands. Flygplan aker och sprutar varje morgon, och bostaderna/tradgardarna kunde inte undvikas. BEsprutningsmedlet gick ned i marken och ned i grundvattnet. Arbetarna har inga rattigheter forens efter 3 manaders anstallning pa samma plantage. Detta gors att foretagen roterar pa arbetarna var tredje manad till ett annat plantage.. Alltså inga rattigheter.

(please, om du koper bananer, kop KRAV/Rattvisemarkt)

I den har byn finns anda ett otroligt engagemang i att odla ekologiskt. (Kanske for att de har sett all skit i besprutningen) De flesta hade fina stora tradgardar. Vi halsade pa en granne till vardfamiljen, som odlade sallad och andra gronsaker i upphangda kokosskal. Eftersom det inte kunde kallas ekologiskt nar de odlade i jorden, i sin egna tradgard, for att den blivit paverkad av besprutningsmedlen fran flygplanen.

Under lordagen fick vi lana sma, harda cyklar utan nan som helst broms och cyklade ut till bananplantagen. Nar vi kom fram efter en bumpig fard sa var vi tvungna att ha tillstand.. Men vi fick iallafall se ganska mycket anda. Efter det akte vi vidare och halsade pa kyrkans medlemmar och blev intruducerade som "Delegationen fran Sverige". Alla var valdigt trevliga och gastvanliga. Nar vi akte hem i sondags sa prasten, som ar supersot och ser ut som en liten tomte, att de valdigt sallan far besok och att alla var sa otroligt glada for att vi hade kommit. :)